Posts from the ‘Förfärligt!’ Category

Som taggar i hjärtat

Javisst ska man acceptera sin lott i livet, man kan inte ändra på det som skett.
Men det kan ändå göra ont.

Det GÖR ont av att se att mina syskon har en fin relation och att jag inte är med i den gemenskapen.
Det är inget att göra åt då jag varken fått växa upp med min mamma eller min pappa utan i den styvfamilj där min mamma placerades från ett barnhem när hon var ett år.
Jag växte alltså upp hos min styvmormor.
Mamma fick senare tre barn till som vuxit upp tillsammans som syskon, och pappa fick två döttrar till som även de växt upp tillsammans.
Nu umgås de såklart som syskon gör och deras barn växer upp som kusiner som känner varandra.
Mitt utanförskap kan jag inte göra någonting åt eftersom den gemenskapen man får när man växer upp tillsammans inte finns för mig.
Det är en stor sorg.
Jag är inte missundsam mina syskons relation- men ja, jag är avundsjuk och ledsen. Och det tycker jag att jag får vara. Jag är också avundsjuk och har ännu mer sorg över att de fått växa upp med sina föräldrar. Det är nog den största sorgen i mitt liv att jag inte fick lära känna min mamma ordentligt. Den andra stora sorgen är att min far ”inte finns” för mig och aldrig riktigt har gjort det. Honom har jag tyvärr måsta tagit avstånd för för mitt eget välmåendes skull.

Andra taggar i mitt hjärta är när jag behandlas som luft av släktingar när jag tar plats.
Två gånger har detta skett.
Första gången i höstas på en familjetillställning, där jag och min man sjöng och spelade som en liten present under festen. Inte ett ord till vare sig tack eller erkännande eller någonting- bara tystnad.
Andra gången nu under Kulturernas Karneval då en släkting lyssnade tillsammans med sitt barn när jag uppträdde med Knus. Tystnad och inte ens ett leende eller en hälsning eller ett erkännande.
Jag vet att mina vänner och även främlingar uppskattar vår musik eller åtminstone erkänner det vi gör, men att bemötas med tystnad och att ignoreras- det är det som gör mest ont och det gör att jag inte vill umgås med dem för de visar tydliga signaler i sitt sätt att agera att jag inte är värt någonting i deras ögon, och då vill jag heller inte slösa energi på att ”duga”.

Jag är VÄRD respekt och erkännande!

Annonser

Varför är alla rawfood-entusiaster vegetarianer?! och julångest…

Nä, fram för Rawfood spagetti & köttfärssås!!

Bara att slänga ner köttfärs, hackad lök och tomater och kryddor och röra om! Sedan lägger man spagettin i blöt ett tag så den blir mjuk och serverar!! *mums*

 

Annars blev denna dag inte så kul till slut… Fick genom Facebook reda på att min exman VARIT borta och undlåtit att berätta att huset stått tomt ett tag, trots att han vet att jag längtar efter att få spendera tid i mitt hus utan att han är där.  Tycker faktiskt att det är NEDRIGT! En av härskarteknikerna är väl just- UNDANHÅLLANDE AV INFORMATION!! Jag är både ledsen, besviken och arg. Jag undrar hur det blir i jul… det är min tur att barnen firar med mig denna jul och jag hoppas verkligen att han åker till sina barn och firar där, så vi kan fira tillsammans jag och min familj utan honom. Men jag tvivlar… 😦 Jag börjar redan få julångest och detta är en STOR bidragande faktor till detta….

Doping på modet

Vi bevistade ett dop i helgen, i kyrkan.

Jag föredrar barnvälkomnande/namnfest/välkomstfest.

Jag kan faktiskt inte förstå varför en icke kristen döper sitt barn- mer än att man vill följa en tradition och faktiskt ha en cermoni/rit för sitt barn. Men att samtidigt skriva in sitt barn i en kyrka= välja religion till sitt lilla barn, det är oförsvarligt!

Att ge sitt barn ett namn är något staten sköter- kyrkan har inget med det att göra.

Tar vi det sakligt, så döpte Jesus VUXNA människor i floden, och han lade händerna på barnen och välsignade dem samtidigt som han ”läxade upp” folket som försökte förtrycka sina barn.
Barndopet kom till för att ”rädda” barnen från skärselden då man förr trodde att alla okristna hamnade i skärselden när dom dog, även små barn. Alltså är det något kyrkan har skapat i efterhand.

För mig är det viktigt att man är vid medvenande när man går med i en religion, annars är det ju nästintill våldtäkt på en annan människa! Faktum är att det borde införas en nedre åldersgräns för val av religion, iallafall 12 år som är gränsen för att barn får välja vilken förälder de vill bo hos.

Wikipedia: ”5. Föräldrarnas rätt, barnens rätt Enligt Barnkonventionen, Artikel 14 (2), har föräldrar rätt att ge sina barn religiös och moralisk uppfostran i enlighet med den egna trosuppfattningen. Detta ska göras på ett sätt som är förenligt med barnets växande kapacitet att själv ta ställning. Enligt 1981 Declaration of the United Nations General Assembly Article 5 har varje barn rätt att ha tillgång till undervisning i religions- och övertygelsefrågor i enlighet med vårdnadshavarens önskemål och ska inte tvingas delta i undervisning om religion eller övertygelse mot vårdnadshavarens önskemål, med barnets bästa som underliggande princip. Utövandet av en religion eller övertygelse får inte skada barnets fysiska eller mentala hälsa eller utveckling. Åldersgränsen för Barnkonventionen är 18 år.

Denna frihet för föräldrarna att välja religiös fostran åt sina barn, har en problematisk relation till barnens egen rätt till religionsfrihet och frihet från religiöst tvång. Många mer fundamentalistiska länder och trosriktningar har ett straffbelagt förbud mot att avfalla från religionen, vilket gäller även de som såsom barn tvingats in i religionen, något som dock inte stöds av FN:s mänskliga rättigheter. Internationellt tvingas miljontals barn från religiösa minoriteter delta i konfessionell religionsundervisning om majoritetstron, vilket bryter mot föräldrarnas rätt enligt Barnkonventionen.”

Barnkonventionen se §14

Det jag menar är alltså att människor ska vara vid en ålder av fullt medvetande när de blir MEDLEMMAR i en kyrka el dyl. Sedan att föräldrar har rätt att uppfostra sina barn enligt sin tro är en helt annan sak. Men barndop går alltså enligt min mening MOT barnkonventionen!

Däremot växer en ny rörelse, den religionsfria namnfesten/barnvälkomnandet/välkomstfesten, där man istället ordnar  fest för familj och vänner för sina barn. Det kan bestå av en förklaring till namnen, föräldrars löften till barnen, sång, dikt, skålande i bubbel, faddrar mm. Detta kan ske av familjen själva eller med hjälp av en sk officiant eftersom denna cermoni inte har någon juridisk innebörd.

 

 

Jag tog medvetet inte med någon doppresent till barnet utan gav ett kort med meddelandet att jag kommer att ge en namnpresent vid ett annat tillfälle.

Folkskygg & nedstämd

Vet inte riktigt varför
men jag undviker folk.. bara några få jag umgås med just nu
De jag undviker mest är de närmaste.. de som bryr sig mest, nära vänner och släktingar.
Men oxå folk i allmänhet, trivs inte att gå in i affärer heller- om de inte är stora och anonyma, vill helst inte möta människor jag känner.
Det är väl kanske det jag är mest rädd för
Att jag svikit dem på något sätt.. Det blir ju dessutom vatten på kvarnen när de inte hör av sig heller..
ok, någon har hört av sig precis i början..
jag vet att några är besvikna att jag inte berättat om skilsmässan själv
men varför vara besviken på en människa i kris?!

Förlåt

Jag mår inte speciellt bra för tillfället..
har hemlängtan i mitt eget hus..
jag längtar efter att få vara själv hemma i typ en vecka.
Exmaken och jag har ingen lysande kommunikation precis.. mycket tystnad och underliggande problematik som förgiftar hela luften med dåliga energier och vibbar 😦
det tar helt luften ur mig och jag känner mig helt grå inuti mest av tiden, speciellt när jag är hemma.. vilket jag inte är så ofta just därför.

Jag är orolig över var jag ska bo
Jag vill så gärna bo kvar här i huset, mitt hem
Men utan arbete kan man väl räkna med ett hånskratt mitt i ansiktet av banken bara av att ställa frågan om jag kan få lån till att köpa ut D ur huset.
Jag vill ha kvar mitt hem! Mitt hus!
Jag vill absolut inte flytta in till stan igen- hemska tanke!! Jag vill inte ha folk nära inpå vägg i vägg. Jag vill ha skogen inpå knuten och grönska när jag tittar ut gemom fönstret. Jag skulle må riktigt dåligt om jag tvingades in i en fyrkantig lägenhet och stadsmiljö igen!

Hoppas på mirakel

Ett ljus i mörkret är musiken som kommit in i mitt liv, och nya vänner som är av samma sort som jag… lite småtrasiga, lite småknasiga, samma tänk…

”Alla som inte tänker/tycker/ser ut som vi, har psykos”

Psykvård 2011

  • Polis hämtar tvångsintagen persom hemma och vill helst inte vänta på att personen ens äter frukost eller packar, verkar helt främmande inför den stress de åsamkar med sin närvaro.
  • Patient utan psykos intagen på psykosavdelning
  • Neddrogning av obekväma patienter som kan tala för sig och ifrågasätter systemet och läkarna
  • Rastgård som på ett hunddagis, 10 minuter/timme. (En kvinna gråter för hon vill så gärna ta en längre promenad- luften är ju så dålig inomhus)
  • Ljusgula tomma väggar överallt, i matsalen en affisch fastskruvad bakom plexiglas, förövrigt nästan tomt på väggarna
  • Mest skrämmande av allt- patient kontaktar sin läkare, läkare tittar i taket, undviker ögonkontakt, står med hårt korslagda armar och verkar mest bli störd av att patienten frågar om sin situation om varför han är där överhuvudtaget
  • Chackbräde finnes men utan schackpjäser

Det är 2011, men psykvården är efter sisådär en 100 år…. Ingen positiv stimulans, ingen musik, ingen konst, dålig luft, överlägsen personal, obekväma patienter drogas (proffsigt med, med ämnen som sitter kvar i ett par dygn), maktövergrepp förekommer i form av härskarteknikerna.

Rubriken kommer från Ekorrmamman  så bra sagt så!

Fick lov att publicera om detta inlägg då något gått snett med kommentarsfunktionen.